Ett år i brev

 


Augusti 1993 till juni 1994 bodde jag ett år i London och arbetade som barnflicka. Bara fem veckor innan jag reste träffade jag Johan som skulle visa sig bli mannen i mitt liv. I år är detta 30 år sedan och jag har precis letat fram de brev vi skrev till varandra under det året och sorterat dem i datumordning. 

Jag tror det är dags för dem att även få finnas digitalt och jag ser fram emot resan att få läsa dem och uppleva vårt första år tillsammans på håll igen. 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jämtlandstriangeln september 2023

Bild
  Tanken att gå Jämtlandstriangeln har funnits hos mig länge. Redan när jag och maken fick möjligheten att på tu man hand skida en av sträckorna för sådär 15 år sedan sa jag att jag ville komma tillbaka på sommarhalvåret och gå alla sträckor. Så när jag såg rubrikerna på nyheterna i mitten av augusti som sa "Fjällstationernas framtid är hotad" behövde jag inte lång betänketid och när döttrarna direkt nappade som sällskap visste jag att jag skulle följa min instinkt och boka.  Dag 1 Storulvån - Sylarna 16 km Vi anlände med nattåget till Duveds station strax efter 9 på morgonen. Sömnen hade som oftast i liggvagn på nattåget blivit sådär och vi var alla tre lite möra och trötta men väldigt taggade. Från Duved hade vi bokat buss som skulle ta oss upp till Storulvåns fjällstation och starten för vår vandring. Resan tog ca 45 minuter och redan från bussen fick vi syn på de första renarna. Efter att ha plockat ihop en lunch från frukostbuffén som ännu inte var undanplockad gav vi os...
Läs mer

En paus i solen

Bild
En paus i solen Klockan är efter 15 och vi har enats om att det är dags för den där fikan som vi pratade om vid lunchen. Vi hoppar av stolliften och alla tar vänster på ett kommando som kommer från mig. Det gäller att vara tydlig när det är fikapaus det handlar om. Som vanligt är det trångt på toppen. Vad är det som gör att folk bara stannar 5 meter ifrån när de klivit av liften och blir stående i stora klungor som stoppar framfarten för andra? De verkar skönt omedvetna om att de står mitt i vägen. Vi svänger runt dem som portar i en slalombacke och tar oss bort till krönet. Solen och de stigande graderna under dagen har gjort snön mjuk och till skillnad från morgonens första åk så är det nu inga problem att köra lite utanför pisten där snön är djupare. Vi korsar över en pist och tar sikte mot nästa. Det är tungt och suger gott i musklerna i benen när vi surfar ner för slänten innan vi hoppar över sista kanten innan pisten. Liksom de tidigare dagarna är det lite mindre folk i backen på...
Läs mer

En skrivkurs

Bild
 Skriv Kreativt - kom igång och skriv Så hette kursen som jag hittade på Folkuniversitetets sida. Jag satt länge med fingret över anmälningsknappen. Eller rättare sagt, i flera omgångar under flera dagar. Till slut bestämde jag mig och klickade. Det var nästan två månader bort så jag kunde nästan förtränga det under en tid, men ju närmare det kom desto mer nervös blev jag. Vad hade jag gett mig in på, vad skulle det vara för några andra där, tänk om det knappt var några andra med? Tankarna flög högt och lågt. Så kom lördag den 19 november och jag parkerade i god tid i närheten av Folkuniversitetets lokaler. När jag kom upp till salen där vi skulle hålla till möttes jag av en glad och energisk kursledare. Första intrycket var väldigt positivt. Sedan ramlade alla deltagare in och totalt blev vi 7 kvinnor. Isen bröts ganska snabbt då Märta (kursledaren) hade spärrat av möjligheten att komma runt borden från ena hållet då hennes sladd till datorn hängde där, det innebar att alla fick k...
Läs mer