Ett avgörande besök

Inte trodde jag att mitt korta besök på bokmässan i början av september skulle sätta igång något som jag gått och tänkt på så länge. Men bland böckerna jag kom hem med (för er som inte vet så har jag två 18-åriga döttrar 😉) fanns en som stack ut. "Kickstarta ditt skrivande". Genom att köpa den startade jag någonting. Först kände jag bara att jag la en förväntan på mig själv, en förväntan som jag kanske inte skulle klara att leva upp till. 

Det blev inte bättre av att boken i princip inleddes med "kanske går du och bär på en historia du vill få berättat, kanske drömmer du om att bli författare eller kanske har du redan skrivit en bok men inte kommer vidare".... Jag har inget av det! Jag har absout ingen historia i mig och jag har ännu mindre skrivit någon bok. Jag vet bara att jag gillar att skriva och att jag vill skriva mer. Då menar jag inte det jag skriver i jobbet, för visst skriver jag mycket, men det är inte kreativt skrivande. 

Nu har det gått en tid sedan jag öppnade boken första gången. Jag har kollat in på andra sidor med tips om skrivande, börjat följa instagramkonton, själv skapat ett instagramkonto. Men framför allt har jag gått en kurs på Folkuniversitet. En enda helg, totalt 10 timmar. Det låter kanske inte så mycket men oj vad det förändrade mina tankar kring skrivande. Vilka möjligheter det finns och vilka underbara människor jag fick träffa. Men mer om det i nästa inlägg. 



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jämtlandstriangeln september 2023

Bild
  Tanken att gå Jämtlandstriangeln har funnits hos mig länge. Redan när jag och maken fick möjligheten att på tu man hand skida en av sträckorna för sådär 15 år sedan sa jag att jag ville komma tillbaka på sommarhalvåret och gå alla sträckor. Så när jag såg rubrikerna på nyheterna i mitten av augusti som sa "Fjällstationernas framtid är hotad" behövde jag inte lång betänketid och när döttrarna direkt nappade som sällskap visste jag att jag skulle följa min instinkt och boka.  Dag 1 Storulvån - Sylarna 16 km Vi anlände med nattåget till Duveds station strax efter 9 på morgonen. Sömnen hade som oftast i liggvagn på nattåget blivit sådär och vi var alla tre lite möra och trötta men väldigt taggade. Från Duved hade vi bokat buss som skulle ta oss upp till Storulvåns fjällstation och starten för vår vandring. Resan tog ca 45 minuter och redan från bussen fick vi syn på de första renarna. Efter att ha plockat ihop en lunch från frukostbuffén som ännu inte var undanplockad gav vi os...
Läs mer

En paus i solen

Bild
En paus i solen Klockan är efter 15 och vi har enats om att det är dags för den där fikan som vi pratade om vid lunchen. Vi hoppar av stolliften och alla tar vänster på ett kommando som kommer från mig. Det gäller att vara tydlig när det är fikapaus det handlar om. Som vanligt är det trångt på toppen. Vad är det som gör att folk bara stannar 5 meter ifrån när de klivit av liften och blir stående i stora klungor som stoppar framfarten för andra? De verkar skönt omedvetna om att de står mitt i vägen. Vi svänger runt dem som portar i en slalombacke och tar oss bort till krönet. Solen och de stigande graderna under dagen har gjort snön mjuk och till skillnad från morgonens första åk så är det nu inga problem att köra lite utanför pisten där snön är djupare. Vi korsar över en pist och tar sikte mot nästa. Det är tungt och suger gott i musklerna i benen när vi surfar ner för slänten innan vi hoppar över sista kanten innan pisten. Liksom de tidigare dagarna är det lite mindre folk i backen på...
Läs mer

En skrivkurs

Bild
 Skriv Kreativt - kom igång och skriv Så hette kursen som jag hittade på Folkuniversitetets sida. Jag satt länge med fingret över anmälningsknappen. Eller rättare sagt, i flera omgångar under flera dagar. Till slut bestämde jag mig och klickade. Det var nästan två månader bort så jag kunde nästan förtränga det under en tid, men ju närmare det kom desto mer nervös blev jag. Vad hade jag gett mig in på, vad skulle det vara för några andra där, tänk om det knappt var några andra med? Tankarna flög högt och lågt. Så kom lördag den 19 november och jag parkerade i god tid i närheten av Folkuniversitetets lokaler. När jag kom upp till salen där vi skulle hålla till möttes jag av en glad och energisk kursledare. Första intrycket var väldigt positivt. Sedan ramlade alla deltagare in och totalt blev vi 7 kvinnor. Isen bröts ganska snabbt då Märta (kursledaren) hade spärrat av möjligheten att komma runt borden från ena hållet då hennes sladd till datorn hängde där, det innebar att alla fick k...
Läs mer